8 mar 2025 / Henrik Norbeck
Ärter brukar sås tidigt på våren, men det finns sorter som kan sås på hösten och dessa kallas för höstärter, i analogi med exempelvis höstvete. De övervintrar för att ge tidigare tillväxt, mognad och skörd nästa år. Åtminstone i Götaland och Svealand funkar detta utmärkt. Bilden nedan visar höstärter i lätt snö 4 december.
Höstärter klarar ner till -18 till -24 °C, lite beroende på snötäcke, temperatursvängningar och andra miljöfaktorer, samt även beroende på sort. I december 2021 klarade mina höstärter -19 °C utan snö helt problemfritt, och i januari 2024 klarade de -24 °C med snö. Höstärter ska inte sås alltför tidigt, eftersom större plantor kan klara kylan sämre. Hos mig i södra Östergötland har jag sått dem runt 1 oktober. När jag sådde dem så tidigt som 19 september överlevde bara enstaka plantor. Hur det förhåller sig hos dig får du prova dig fram till.
Alla sorter av höstsådda ärter som jag provat hittills har varit gråärter. Det verkar som att höstärter ger större skörd än vårsådda ärter, men det är osäkert, eftersom jag inte har jämfört systematiskt mot samma sort. De mognar dock tidigare och därmed sträcker man ut skördeperioden över tiden, vilket framförallt är intressant när det gäller ärter för färsk konsumtion (sockerärter, spritärter).
Den första höstärten som jag provade var den som säljs av Nordisk Råvara under namnet "Höstärt". En småfröig gråärt. Jag har kallat den "Österrikisk höstärt", eftersom den är en sån. Jag sådde den första gången hösten 2020 och har därefter odlat den varje år, så jag har sett att den klarat väldigt olika typer av vintrar galant. Milda, kalla, snörika, snöfattiga. Var gränsen går för vad de klarar vet jag inte, men som jag nämnde ovan så har de klarat -19 °C utan snö och -24 °C med full överlevnad. Bilden nedan visar hur årets plantor av Österrikisk höstärt såg ut idag 8 mars. Det är intressant att rådjuren verkar ha struntat helt i dessa ärtplantor under vintern.
Jag har också provat en liknande sort, som jag köpte från den tyska fröfirman Dürr Samen i tron att den var en höstsådd märgärt. Det visade sig dock ha skett en förväxling hos fröfirman, så jag fick en höstsådd gråärt. En odlarvän råkade ut för samma sak. Den har nu klarat två vintrar lika bra som Österrikisk höstärt.
Frieda Welten är en schweizisk höstsådd storfröig gråsockerärt som jag nu övervintrat två gånger. Den är dock uppenbarligen känsligare för kyla och plantorna ser rätt risiga ut nu 8 mars och de flesta verkar ha dött. Vi får dock se om de skickar nya skott nu på våren. Även förra vintern dog de flesta plantorna (omkring 90%) av Frieda Welten. De plantor som överlevde var dock mycket kraftiga och fina. Kanske går det att göra ett urval av de bästa övervintrarna. Bilden nedan visar skrumpna plantor, dock med nya skott som kommer från plantans bas.
Inspirerad av Sveriges gråärtsguru Agneta Magnusson (som bl.a. skrivit boken "I gråärtans spår: en matnyttig resa") så provade jag i höstas att höstså lite av två av mina favoritsorter av gråärter som normalt sås på våren, nämligen Sollerö och Biskopens.
Sollerö gråärt verkar ha övervintrat bra, men verkar vara smakligare för rådjuren. Alla plantorna är som synes på bilden nedan knipsade i toppen, men ser ändå friska ut och kommer säkert att skjuta nya skott nu på våren.
Även Biskopens gråsockerärt var uppenbarligen också smaklig för rådjuren, så även där är alla plantor knipsade i toppen. Där ser det dock generellt sämre ut med övervintringen än för Sollerö. Vi får se om några veckor om det ser bättre ut, men jag är tveksam. De ser dock bättre ut än Frieda Welten. Kanske kan man även för denna sort göra ett urval av de bästa övervintrarna.
Nu var den gångna vintern ganska mild här, men i gengäld saknades mestadels skyddande snötäcke. Jag kommer helt klart att fortsätta experimenten med sorterna ovan och även prova att höstså några andra sorter av ärter för att se hur bra de övervintrar. Jag tänker också prova att jämföra höstsådd och vårsådd av samma sort för att se hur det påverkar skördens storlek.
För ärter har jag hittills inte sett att höstsorter inte kan sås på våren, utan de verkar klara det också. Att en sort går att så antingen på våren eller hösten kallas på fackspråk för att den är fakultativ.
Jag noterade för övrigt att där jag hade ärter förra året så har det kommit upp några ärtplantor från spillda ärter i höstas som sen överlevt vintern. Vad det är för sorter vet jag ännu inte, men de ska få växa så får vi se vad det blir av dem. Det intressanta är att dessa plantor spirade tidigare än vad jag sådde höstärterna, alltså en motsägelse av det som jag annars kommit fram till, nämligen att man inte ska så höstärterna alltför tidigt. Kanske kan det vara ett bra urval? Men å andra sidan så var denna vinter väldigt mild, så det är kanske inte representativt.