Höstsådda grödor
20 maj 2025 / Henrik Norbeck
De flesta odlade ätbara växter sås på våren, men det finns en hel del som sås på hösten och övervintrar för att sedan skördas nästa sommar. Det finns några fördelar:
- Jorden ligger bar kortare tid.
- Man får oftast större skörd.
- Man får tidigare skörd.
- Den tidigare skörden minskar risken att drabbas av torka och även om det blir torka så blir följderna inte lika allvarliga som vid vårsådd.
- Man sprider ut sådd och skörd i tiden och fördelar därmed arbetet jämnare. Det är ofta stressigt att hinna med allt på våren, så höstsådd gör vårarbetet mindre jäktigt.
- Man sprider med olika tider för sådd, tillväxt och skörd ut riskerna, så att inte alla grödor slår fel.
Ett exempel är råg, som nästan alltid sås på hösten. Hos mig i Östergötland sår man den runt mitten av september och den hinner då att utvecklas till små plantor innan vintern slår till, se bilden nedan från slutet av oktober. (Längre norrut sår man förstås tidigare.)
Höstsådda grödor har en förmåga att utnyttja milda perioder under vintern för viss tillväxt, så i slutet av mars kan rågen se ut som på bilden nedan.
När det sedan blir mildare väder under april och maj så sätter rågen igång att växa kraftigt, se bilden nedan från 8 maj, då plantorna redan är runt 55 cm höga.
Vete sås också mest på hösten, även om det odlas en hel del vårvete också, framförallt för proteinrikt mjöl av hög kvalitet för bakning. Är det bara mängden du är ute efter så är det dock höstsått vete som gäller. Bilden nedan visar höstvete 8 maj, då plantorna är 25-30 cm höga.
Korn sås oftast på våren, men det finns även höstkorn. För småskalig odling är det enklare med nakenkorn, där agnarna släpper från kornet vid tröskning. Jag ville därför hitta höstsått nakenkorn, men det visade sig vara svårt. Jag hittade dock i den tyska genbanken IPK en hel del sorter som jag har provodlat. Jag är nu inne på andra året av provodlingen. Bilden nedan visar hur plantorna kan se ut i oktober.
Det var några olika kategorier: Lantsorter från Schweiz, äldre förädlade sorter från Tyskland, samt lantsorter från Himalaya (främst Nepal). Det jag hittills kan notera generellt är att de europeiska sorterna klarar vintern bättre än de nepalesiska. Hos mig i södra Östergötland är det inget stort problem, även om plantorna av de nepalesiska sorterna är lite skruttigare efter vintern, men hos en odlarvän i södra Finland dog de flesta plantorna. Höstkorn påverkas mer av vintervädret än höstråg eller höstvete. Se bilden nedan på hur det kan se ut i början av mars.
Sedan går tillväxten liksom för råg väldigt fort så snart det blir mildare. I mitten av april såg ett nepalesiskt höstkorn ut som på bilden nedan.
Det nepalesiska kornet är också extremt tidigt, vilket bidrar till att sprida ut skördetiden. Bilden nedan visar ax i mitten av maj i år.
Förra året skördade jag mitt höstnakenkorn de sista dagarna i juni! Det blir troligen ännu tidigare i år. Framförallt ser jag skillnad på det nepalesiska kornet och de europeiska sorterna.
Generellt kan man räkna med att höstsådd säd mognar 1-3 veckor tidigare än motsvarande vårsådda.
Höstsådda ärter skrev jag om tidigare i våras. Där är dock skillnaden i tidighet inte lika markant som för spannmål, utan man kan räkna med skörd runt en vecka tidigare än vårsådda ärter.
En annan gröda som ofta höstsås är raps. Den sås såpass tidigt som i mitten av augusti för att plantorna ska vara lagom stora innan vintern. Jag har provat att odla vad som troligen är Sveriges minsta rapsåker på omkring en kvadratmeter. 11 maj blommade den för fullt, till glädje för bin, humlor och andra pollinerande insekter.
Vi får se vad jag ska göra med skörden. Än så länge är det ett vilt experiment.
Etiketter: höstkorn höstnakenkorn höstraps höstråg höstsådd höstvete höstärter korn nakenkorn raps råg vete ärter