Babingtonlök. Denna vildpurjo växer förvildad i Storbritannien och Irland.
Den bildar 2-3 cm stora lökar som har beigevitt skal. Dessa sätter man på lämplig plats på hösten, 5 cm under jordytan. På våren kommer den upp som en purjolök. Senare utvecklas en stängel i mitten. På stängelns topp finns 5-10 mm stora smålökar (bulbiller) bland de rosa blommorna. Dessa smålökar kan sättas i jorden för att föröka till fler plantor, eller användas i matlagning. Man kan äta även bladen och de används som purjo eller skogslök. Skär av dem strax ovanför markytan innan blomstängeln hunnit utvecklas. Om löken får vara kvar i marken kommer den att dela sig i flera klyftor. Man kan dock plocka upp den i augusti-september när bladen vissnat ner och dela upp den i sina klyftor som planteras om.
2-3 cm stora lökar som bildas i jorden. Så här ser de ut när bladen vissnat ner.
Tidigt på våren tittar plantan upp som en minipurjo.