
Kallas även för Egyptisk luftlök. En urgammal hybrid mellan kepalök (A. cepa) och piplök (A. fistulosum). I toppen av de 60-80 cm långa stänglarna har den ett knippe av smålökar (topplökar eller luftlökar) i syltlöksstorlek (0,5-3 cm) istället för blommor, men det kan hända att det dyker upp enstaka blommor bland topplökarna, fast dessa blommor är sterila. Topplökarna bildas ofta i 2-3 våningar av knippen med stjälkbitar emellan.
Man kan äta hela växten (topplökar, blad, lök i jorden) men vanligen är det smålökarna man äter, eller färska blad tidigt på våren.
På senhösten vissnar plantan ner och bara löken i jorden blir kvar. Den är fullt vinterhärdig och klarar åtminstone -25 °C. Luftlök klarar också våta somrar bra och överlever blötan utan problem när andra lökar drabbas av röta.
Denna art förökas vegetativt genom att antingen sätta luftlökar eller genom att dela klumpen av lökar i jorden. Luftlökarna kan planteras i princip när som helst utom när det är tjäle i marken.
Luftlökarna bör skördas innan stängeln viker sig och de hamnar på jorden, eftersom de börjar att rota sig då.
