Henrik Norbecks växtodling

Rosenböna (Phaseolus coccineus)

Kallas även blomsterböna. Odlas ofta för sina vackra blommor, men både späda baljor och torkade frön är ätliga. Blommorna kan vara vita, röda, röda och vita, eller rosa. Blommorna öppnar sig vid soluppgången och vissnar vid solnedgången. Blommorna är mycket eftertraktade för bin och andra pollinatörer. Pollineringen blir sämre vid varmare väder.
Fröna är omkring 2-2,5 cm långa och alltså större än hos den "vanliga" bönan Phaseolus vulgaris. Fröna är hos de flesta sorter lila med svarta streck, men det finns även sorter med rent vita frön, vita frön med bruna streck, rent svarta frön eller rent bruna frön. Baljorna innehåller 3-10 frön, beroende på sort.
Rosenbönor korspollineras ofta, så sorter måste hållas åtskilda med minst 50 meter för att hållas rena.
De flesta storter av rosenbönor klättrar och behöver stöd av 2-3 meter långa störar att slingra sig runt.
De späda gröna baljorna äts kokta som skärbönor. De mogna fröna äts som kokbönor, alltså att man lägger dem i blöt och kokar dem. Alla rosenbönor, både färska och torkade, måste kokas innan man äter dem.
Plantorna bildar rotknölar, som kan förvaras frostfritt och sättas ut nästa vår.