Bondböna (Vicia faba)
Bondbönor tillhör vickersläktet, men är ettåriga och har stora frön och grova plantor. De har oftast vita blommor med svart fläck. Plantorna blir ofta runt en meter höga. När baljorna är torra blir de svarta eller grå.
Fröna kan ätas färska gröna kokta som grönsak, eller torkade, blötlagda och kokta.
Bondbönor är härdiga och tål frost, till skillnad från andra bönor. De kan därför sås tidigt på våren, så fort jorden reder sig.
Småfröiga sorter kallas åkerbönor och odlas mycket till djurfoder.
Den vilda förfadern till bondbönor och åkerbönor är så vitt man vet utdöd. Bondbönor var en av de första grödor som började odlas i Levanten för 10000 år sedan tillsammans med bland annat vete, korn, ärter och linser.
Bönsmygen är en liten skalbagge vars larver borrar hål i bönorna. På bilden syns en skalbagge som snart ska krypa ut ur hålet.
Kokta omogna frön är goda som grönsak. Många tar bort skalet och äter bara den gröna insidan, men skalet är också ätligt.