Henrik Norbecks växtodling

Tomat (Solanum lycopersicum)

Tomater finns i en mängd olika former, färger, storlekar och växtsätt.
En grundläggande indelning är mellan högväxande tomater och busktomater, eller "indeterminate" och "determinate" (förkortas ofta "ind" respektive "det").
Högväxande tomater (indeterminate) bildar långa rankor som måste bindas upp till något slags stör eller spaljé. Jag binder ihop tre till fyra långa störar i toppen och sätter en tomatplanta vid varje. Högväxande tomater slutar i princip inte att växa och oftast toppar man plantorna på sensommaren. De måste också "tjuvas" för att inte bli alltför yviga. Att tjuva tomatplantor innebär att ta bort sidoskotten som kommer i bladvecken. Man kan låta ett eller två sidoskott växa, men det beror på hur mycket utrymme man ger till varje tomatplanta samt hur stora blad sorten har. Det är lätt att nypa bort "tjuvarna" med fingrarna eller med sax.
Busktomater (determinate) blir inte lika höga och avslutar oftast stammen med en fruktklase. Man brukar inte tjuva busktomater så hårt, men för yviga sorter kan man behöva begränsa antalet sidoskott. De flesta busktomater behöver ändå någon form av stöd i form av en pinne eller dylikt för att inte lägga sig på marken. Busktomater finns av olika storlekar - vissa sorter blir upp till 120 cm höga, medan mikrodvärgtomater i många fall bara blir 30 cm höga.
Bladen skiljer sig mellan olika tomatsorter. Bladens längd och bredd kan skilja och även hur många småblad de har. Vissa sorter har breda och stora blad, medan andra har smala och taniga blad. Ett specialfall är så kallade potatisbladiga tomater, som har en annorlunda form på bladen med färre men större småblad.
En annan sak som skiljer olika tomatsorter är hur tidigt eller sent de mognar. Det är också olika hur tåliga eller känsliga de är för svalare väder och om de passar bättre för odling på friland eller i växthus, eller om de klarar mer utsatta lägen eller behöver skyddade lägen.